Grundämnet argon (Ar)

Argon är grundämne 18 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för argon vilket betyder att argon har arton protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för argon är Ar och grundämnet hör till ämnesklassen ädelgaser.

Argon i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Klor    ←   Argon   →    Kalium
Bild på grundämnet argon

Fryst argon som smälter, ca. 2 cm lång
© No machine-readable author provided. Deglr6328~commonswiki assumed (based on copyright claims). / CC BY-SA
Engelskt namn
Argon
Kemiskt tecken
Ar
Ämnesklass
Atomnummer
18
Grupp
18
Period
3
Relativ atommassa
Atommassa
39,948 u
Antal protoner i kärnan
18
Densitet
1,784 kg/m3
Smältpunkt
84 K   (-189 ℃)
Kokpunkt
87,3 K   (-185,7 ℃)
[Ne] 3s23p6
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p6
Upptäckt år
1894
Upptäckt av
Lord Rayleigh and William Ramsay
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet argon

Argon är ädelgasen som finns i vår atmosfär och omger oss alla, men som vi knappt märker av pga. att den är så pass obenägen att reagera med andra grundämnen (man brukar säga att argon är lat). Atmosfären består till ca. 0,934 % av argon, eller i rena siffror: ungefär 48 000 000 000 000 000 kg.

Kort historik om argon

Det var runt år 1785 som man först började upptäcka argon, då den brittiske kemisten Henry Cavendish märkte att luften till en viss andel var inert (som inte reagerar med sin omgivning) - han följde dock inte upp denna observation. Det var inte förrän mer än hundra år senare som Lord Rayleigh och William Ramsey lyckades isolera argon utifrån atmosfäriskt kväve. Det nya grundämnet döptes till argon, efter grekiskans argos som betyder just lat eller trög.

Argons egenskaper, framställning och användning

Argon är en ädelgas och därför extremt obenägen att reagera med andra ämnen, alla dess elektronskal är fyllda och argon varken delar eller förlorar elektroner med andra ämnen i kemiska reaktioner. Det är även denna obenägenhet att reagera som gör argon användbar, och används t.ex. i glödlampor för att skydda glödtråden från oxidering och även för att fylla lysrör och isoleringsrutor. Argon används även ofta som skyddsgas vid svetsning av metaller som annars på grund av hettan skulle reagera med lyftens syre. Argon används även inom livsmedelsindustrin som förpackningsgas, där den har E-numret E938.

Enorma mängder utvinns

Varje år utvinns enorma mängder argon, framför allt ur ur flytande lyft genom så kallad fraktionerad destillation, där man separerar enskilda ämnen utifrån en blandning av många ämnen med snarlika kokpunkter. Årsproduktionen av argon ligger på ca. 700 000 ton.

Svetsning med hjälp av argon

Argon används ofta som skyddsgas vid svetsning av exempelvis järn.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-09-25.


Skriv en kommentar