Grundläggande data om barium

  ››  Klicka här för att läsa mer om barium

Engelskt namn
Barium
Kemiskt tecken
Ba
Atomnummer
56
Grupp
2
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
137.327 u
Densitet
3500 kg/m3
Smältpunkt
998 K   (725 ℃)
Kokpunkt
1910 K   (1637 ℃)
1.25 Mohs
Upptäckt år
1772
Upptäckt av
Carl Wilhelm Scheele

Grundämnet barium (Ba)

Barium har den kemiska beteckningen Ba och atomnummer 56. Barium är en alkalisk jordartsmetall och har därför de karaktäristiska egenskaperna att den är mjuk, har låg täthet och reagerar lätt i kontakt med halogener. Bariums namn härstammar från grekiskans barys, vilket betyder "tung". Ämnet har i grund och botten en silvervit färg som i kontakt med luft blir svart eller grå.

Rent barium har inte varit en självklarhet om man ser tillbaka i historien. På medeltiden var barium endast känt som en del av mineralen baryt, som var vanligt förekommande hos stenar i Italien och som är vanligt i svenska gruvor. Förr kallades dessa stenar för "Bolognastenar". Alkemister, men också häxkonstnärer, var på 1600-talet särskilt fascinerade av dessa stenar med anledning av deras förmåga att lysa med hjälp av belysning. Men det var först 1808 som barium framställdes helt rent från andra mineraler, tack vare Humphry Davy.

Barium innehar flera egenskaper. Om barium kommer i kontakt med vatten bildas bariumhydroxid. Bariumsulfat används exempelvis vid röntgenundersökningar som kontrastmedel och bariumnitrat i tomtebloss och fyrverkerisatser.

Skriv en kommentar