Periodiska systemet
  Grundämnen
  Ämne 1 till 15
  Ämne 16 till 30
  Ämne 31 till 45
  Ämne 46 till 60
  Ämne 61 till 75
  Ämne 76 till 90
  Ämne 91 till 105
  Ämne 106 till 118
  Ordbok
  Ämnesklass
  Atomen
  Egenskaper
  Övrigt
Allmänna villkor och cookie-policy
Om Grundämnen.nu
Admin

Grundläggande data om kväve

  ››  Klicka här för att läsa mer om kväve

Engelskt namn
Nitrogen
Kemiskt tecken
N
Atomnummer
7
Grupp
15
Period
2
Relativ atommassa
Atommassa
14.0067 u
Densitet
1.2506 kg/m3
Smältpunkt
63.14 K   (-209.86 ℃)
Kokpunkt
77.35 K   (-195.65 ℃)
Upptäckt år
1772
Upptäckt av
Daniel Rutherford

Grundämnet kväve (N)

Kväve eller nitrogen (N) tillhör ämnesklassen icke-metaller. Gasen utgör ca. 78 % av atmosfären. I allt levande är kväve en viktig beståndsdel; tillsammans med kol, väte och syre bygger det upp de proteiner som alla levande organismer består av.

Kvävgasens upptäckt tillskrivs flera personer. Engelsmannen Daniel Rutherford upptäckte att gasen kvävde eld, och den svenske kemisten och apotekaren Carl Wilhelm Scheele kom fram till att luften bestod av både syrgas och "skämd luft", vilket alltså var kvävgasen. Det var dock fransmannen Antoine Laurent de Lavoisier som först insåg att den "skämda luften" var ett grundämne. Det internationellt erkända namnet nitrogene (av latinets nitrogenium) etablerades 1790 genom att sambandet mellan kväve och salpetersyra upptäcktes. Det svenska namnet kväve tillkom på initiativ av Pehr von Afzelius och Anders Gustaf Ekeberg (1795) för ämnets eldkvävande kapacitet.

Kvävet har många användningsområden. På sjukhus används flytande kvävgas för att kyla ner magnetkameror och biologiska preparat. Samma nedkylande funktion används också av livsmedelsbranschen. Vid metallurgiska processer används kvävet som skyddsgas, och förekommer även i glödlampor. Vid tillverkning av ammoniak är kväve en av beståndsdelarna, förutom väte. Ammoniak används vid produktion av konstgödsel och sprängämnen. I naturen är växterna beroende av kväve och det är idag ett stort problem att jordar utarmas på ämnet, vilket är en följd av modern djuruppfödning. Vid förbränning i luft bildar kvävet föreningar med syre, kväveoxider, vilka orsakar försurning. När marker gödslas med kvävegödning uppstår också läckage till omgivande vattendrag, vilket ger algtillväxt med påföljande syrebrist i vattendragen.


Grundläggande data om kväve

  ››  Klicka här för att läsa mer om kväve

Engelskt namn
Nitrogen
Kemiskt tecken
N
Atomnummer
7
Grupp
15
Period
2
Relativ atommassa
Atommassa
14.0067 u
Densitet
1.2506 kg/m3
Smältpunkt
63.14 K   (-209.86 ℃)
Kokpunkt
77.35 K   (-195.65 ℃)
Upptäckt år
1772
Upptäckt av
Daniel Rutherford

Skriv en kommentar