Grundläggande data om litium

  ››  Klicka här för att läsa mer om litium

Engelskt namn
Lithium
Kemiskt tecken
Li
Atomnummer
3
Grupp
1
Period
2
Relativ atommassa
Atommassa
6.941 u
Densitet
534 kg/m3
Smältpunkt
452 K   (179 ℃)
Kokpunkt
1590 K   (1317 ℃)
0.6 Mohs
Upptäckt år
1817
Upptäckt av
Johan August Arfwedson

Grundämnet litium (Li)

Litium är ett grundämne som tillhör alkalimetallerna. I sin rena form är litium en silvervit metall som är smidig och hård. Den leder ström mycket bra.

Svensken Johan August Arfwedson upptäckte litium 1817 när han analyserade ett mineral som kom från en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård. År 1818 framställde två engelska kemister litium i ren form, de hette William Thomas Brande och Humphry Davy.

År 1855 lyckades Robert Wilhelm Bunsen och Augustus Matthiessen renframställa litium genom elektrolys av smält litiumklorid, LiCl, i sådan mängd att metallens egenskaper kunde undersökas.

Litium finns det mycket av i vissa källor i världen, exempelvis i Tjeckien och Slovakien. Ungefär hälften av världens litium finns i Bolivias saltöken. Man utvinner litium på ungefär samma sätt som man utvinner salt ur havsvatten; genom att pumpa upp vatten rikt på litium i stora bassänger och låta det soltorka. Kvar blir kristaller mycket rika på litium.

Användningsområdena är många och breda. Ett vida känt användningsområde är för psykofarmaka. För många personer med bipolär sjukdom är litium ett mycket effektivt läkemedel.

En viss sorts batterier, exempelvis de som oftast används i mobilbtelefoner har litium som en viktig komponent. Astronomer är väldigt intresserade av litium då det är ett av de ämnen som först bildades efter Big Bang och som har spelat en väldigt stor roll i universums utveckling.

Grundämnet litium (Li) används ofta i batterier

Ett vanligt användningsområde för litium är i de batterier som används i till exempel mobiltelefoner
© SisterWife18/Pixabay

Skriv en kommentar