Grundämnet mangan (Mn)

Mangan är grundämne 25 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för mangan vilket betyder att mangan har tjugofem protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för mangan är Mn och grundämnet hör till ämnesklassen övergångsmetaller.

Mangan i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Krom    ←   Mangan   →    Järn
Bild på grundämnet mangan

Rena manganflagor (99,99 %) tillsammans med en kub av lika ren mangan som är 1 cm3 för jämförelse.
© Alchemist-hp (talk) (www.pse-mendelejew.de) / FAL
Engelskt namn
Manganese
Kemiskt tecken
Mn
Atomnummer
25
Grupp
7
Period
4
Relativ atommassa
Atommassa
54,938045 u
Antal protoner i kärnan
25
Densitet
7300 kg/m3
Smältpunkt
1517 K   (1244 ℃)
Kokpunkt
2315 K   (2042 ℃)
6 Mohs
[Ar] 3d54s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d54s2
Upptäckt år
1774
Upptäckt av
Carl Wilhelm Scheele
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet mangan

Mangan är en mycket hård metall som är paramagnetisk och silvergrå till utseendet och liknar järn. Mangan oxiderar långsamt i kontakt med luft. Naturligt förekommande mangan består huvudsakligen av den stabila isotopen 55Mn, men flera radioaktiva isotoper har hittats med halveringstider mellan allt från ~5 dagar till ~4 miljoner år.

Förekomst och användande

Mangan hittas generellt sett inte som fritt grundämne i naturen utan återfinns bundet i olika mineraler, ofta tillsammans med järn. I jordskorpan är mangan det tolfte vanligaste grundämnet, i genomsnitt innehåller jordskorpan ca. 0,1 % mangan. De vanligaste mineralerna som man hittar mangan i är pyrolusit (mangandioxid, MnO2), braunit och i psilomelan (svart hematit). Ungefär 90 % av allt mangan som utvinns används inom stålproduktion, då där manganet används för att stärka stålets motståndskraft mot korrosion, och är en av de viktigare komponenterna i rostfritt stål.

Manganets biologiska roll

Mangan spelar även en mycket viktig biologisk roll för oss människor, främst inom makronäringsämnesomsättningen, formation av benmassa samt som försvar mot fria radikaler. I genomsnitt innehåller en människokropp ca. 12 mg mangan, varav den största delen återfinns i kroppens ben. Genom maten får vi i oss ca. 2,5-3 mg mangan per dag.

Kort historik om mangan

Mangan har använts långt tillbaka i historien, t.ex. har man hittat grottmålningar som är 25-30 000 år gamla där man har använt mangandioxid vid målandet. Men som ett grundämne i sig upptäcktes in mangan förrän år 1774, då av den tysk-svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele, som identifierade att pyrolusit innehöll ett nytt grundämne. Den som sedan isolerade rent mangan för första gången var den svenske kemisten Johan Gottlieb Gahn år 1774. Namnet kommer från den grekiska regionen Nomós Magnisías (Magnesia) där det finns stora fyndigheter av bland annat mineralet pyrolusit, regionen ligger även bakom grundämnet magnesiums namn.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-09-23.




Kommentarer


#1   Amira   2022-01-11 09:54  
Hej
Mn
Om det data’s I kroppen. Vad behöver Jag at äta ?
I vilket frukt eller grönsaker finns ämnet?
Tack

#2   Stefan   2022-01-11 09:56  
Hej Amira!

Bra källor för att få i sig mangan är t.ex. ris, havregryn och bladgrönsaker.

Med vänlig hälsning,
Stefan

Skriv en kommentar