Grundläggande data om polonium

  ››  Klicka här för att läsa mer om polonium

Engelskt namn
Polonium
Kemiskt tecken
Po
Atomnummer
84
Grupp
16
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
209 u
Densitet
9196 kg/m3
Smältpunkt
527 K   (254 ℃)
Kokpunkt
1235 K   (962 ℃)
6.5 Mohs
Upptäckt år
1898
Upptäckt av
Pierre Curie och Marie Curie

Grundämnet polonium (Po)

Grundämnet polonium har den kemiska beteckningen Po och återfinns långt till höger i det periodiska systemet. Polonium har atomnummer 84, vilket betyder att det har 84 protoner i atomkärnan.

Det var Marie och Pierre Curie som först upptäckte polonium, år 1898, när de gemensamt undersökte varför mineralet Pechblände var radioaktivt. Pechblände innehåller till stora delar uran, men även polonium är radioaktivt. Namnet polonium kommer från Marie Curies hemland Polen. På den tiden var hyllningen, via grundämnesnamnet, till Polen mycket politiskt kontroversiell eftersom Polen då inte var självständigt.

I naturen förekommer polonium sparsamt i uranådror. Det vanligaste sättet att framställa polonium är via bestrålning av grundämnet vismut. På grund av den höga radioaktiviteten är polonium farligt för kroppen. Användningen är därför sparsam, men några praktiska tillämpningar är som kraftkälla i värmegeneratorer i satelliter, som källa till alfapartikel- och neutronstrålning samt även för att avlägsna statisk elektricitet.

På grund av giftigheten samt en kort halveringstid har polonium förekommit i ett flertal kända förgiftningsfall, bl.a. när den ryske agenten Alexander Litvinenko mördades 2006, och det finns även misstankar om att Yasser Arafat dog av poloniumförgiftning. I tobak förekommer polonium som förorening, vilket tros bidra till lungcancer, i och med strålningen.

Skriv en kommentar