Grundläggande data om samarium

  ››  Klicka här för att läsa mer om samarium

Engelskt namn
Samarium
Kemiskt tecken
Sm
Atomnummer
62
Grupp
3
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
150.36 u
Densitet
7353 kg/m3
Smältpunkt
1345 K   (1072 ℃)
Kokpunkt
2076 K   (1803 ℃)
Upptäckt år
1879
Upptäckt av
Lecoq de Boisbaudran

Grundämnet samarium (Sm)

Grundämnet samarium har den kemiska beteckningen Sm och atomnummer 62 i det periodiska systemet. Ämnet är ett metalliskt grundämne och har därmed hög ledningsförmåga för elektricitet och värme. Det har ett grått metalliskt utseende med en silvergrå snittyta. Samarium tillhör gruppen lantanoider, som främst förekommer i monazit, vilken är en av beståndsdelarna i granit och gnejs. Gruppen lantanoider är en övergångsmetall som lätt förenar sig med andra ämnen och metaller. Samarium uppträder i 18 hittills funna isotoper, varav 7 är naturliga och 11 framställs i laboratorium. Detta innebär att det snabbt reagerar med luft och får då ett skyddande hydroxid- och karbonitskikt.

Samarium förekommer även naturligt i orhit och bastnärsit. I Sverige återfinns den främst i mellersta och norra delen av landet. Ämnet räknas till de sällsynta jordartsmetallerna då den förekommer i en mycket sparsam mängd. Idag används ämnet främst tillsammans med kobolt för att bilda starka permanentmagneter. Men det kanske viktigaste användningsområdet är som absorbator av neutroner i kärnreaktorer.

Skriv en kommentar