Teknetium är grundämne 43 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för teknetium vilket betyder att teknetium har fyrtiotre protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för teknetium är Tc och grundämnet hör till ämnesklassen övergångsmetaller.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||
1 | H | He | |||||||||||||||||
2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||
3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||
4 | K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |
5 | Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |
6 | Cs | Ba | * | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |
7 | Fr | Ra | ** | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Nh | Fl | Mc | Lv | Ts | Og | |
* | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | ||||
** | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr |
Grundämnet teknetium förutspåddes av Dmitrij Mendelejev (grundaren av periodiska systemet) redan år 1869, men trots väldigt idoga försök skulle det dröja ända tills år 1973 innan grundämnet kunde syntetiseras för första gången. De som gjorde upptäckten var den italienske fysiker Emilio Segrè och mineralogen Carlo Perrier i en molybdenfolie, som hade blivit kvar efter ett experiment av den amerikanske fysikern Ernest Lawrence i Berkley i Kalifornien.
Eftersom teknetium blev det första helt syntetiska grundämnet som framställdes, man valde därför att döpa ämnet efter det grekiska ordet technetos som betyder konstgjord.
Teknetium är ett metalliskt grundämne som är radioaktivt och helt saknar naturliga isotoper, det förekommer enbart naturligt som en del av sönderfallskedjan för 238U (uran-238). Annars är också teknetium en av sönderfallsprodukterna vid klyvning av uran.
Teknetium har ett mycket viktigt användningsområde inom nuklearmedicinsk diagnostik, vilket är den del av medicinen där man skapar tredimensionella bilder av olika funktioner i kroppen (t.ex. i hjärnan). Den radioligand (se förklaring nedan) som används mest vid denna typ av undersökningar är en teknetium-isotop som heter Tc-99m, som har en halveringstid på 6 timmar och är fördelaktig att använda eftersom den inte utsätter patienterna för en onödigt hög radioaktiv stråldos under eller efter undersökningen.
En ligand är en slags markör som binds till det som man vill undersöka i kroppen, när man sedan förser denna ligand med en radioisotop (som t.ex. Tc-99m) kallas detta för en radioligand. Radioligand kallas därför ibland även för radioaktiv markör. Det som radioliganden sedan gör är att den sänder ut strålning som sedan tas upp av en roterande kameratrumma, som använder strålningen för att bygga upp en tredimensionell bild baserad på radioligandens fördelning i den del av kroppen som skall avbildas.
Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-10-16.