Vanadin är grundämne 23 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för vanadin vilket betyder att vanadin har tjugotre protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för vanadin är V och grundämnet hör till ämnesklassen övergångsmetaller.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||
1 | H | He | |||||||||||||||||
2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||
3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||
4 | K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |
5 | Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |
6 | Cs | Ba | * | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |
7 | Fr | Ra | ** | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Nh | Fl | Mc | Lv | Ts | Og | |
* | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | ||||
** | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr |
Vanadin är ett mycket sällsynt grundämne som inte finns i fri form i naturen, men som förekommer i relativt många mineral. Till utseendet är vanadin en silver-blå-grå metall, som är hård men ändå formbar. Vanadium är den 20 mest frekvänt förekommande grundämnet i jordskorpan, och den översta delen av jordskorpan beräknas bestå av ca. 0,015 % vanadin.
Användningsområdet för vanadin är i huvudsak i legeringar tillsammans med andra metaller, ungefär 80 % av allt vanadium som används förekommer i legeringar. Några andra användningsområden är i kärnreaktorer där vanadin kan användas för att stoppa neutroner, i vanadinbatterier (främst laddningsbara batterier med lång livscykel och högkapacitet) samt som rostskydd i form av elektroplätering på stål.
En känd legering är vanadinstål, som först användes i chassit hos T-Forden (1908-1927) och senare även i verktyg där vanadin gör verktygen både lättare och hållfastare mot belastning av olika slag.
Vanadin spelar också en viktig biologisk roll. Till viss del på land, men främst i marina miljöer där bland annat vissa sjöpungar har biologiska processer som är beroende av vanadin, där man har funnit vanadinbaserat protein i blodcellerna. Vanadin tas även upp av röda flugsvampar, den biologiska signifikansen för detta är dock i nuläget inte känt.
Vanadin upptäcktes år 1801, upptäckaren var en spansk-mexikansk vetenskapsman vid namn Andrés Manuel del Rio. Tyvärr hävdade en fransk kemist att Andrés upptäckt bara var förorenat krom, vilket Andrés då accepterade. Han tilldelades dock senare upptäckten av vanadium.
År 1831 "återupptäckte" den svenske geologen och kemisten Nils Gabriel Sefström grundämnet genom att han hittade det i stångjärn, som hade framställts ur malm från Tabergsgruvan i norra Småland. Sefström valde att uppkalla ämnet efter gudinnan Vanadis från den nordiska mytologin (för oss i nutid är det vanliga namnet för Vanadis dock Freja). Den första som lyckades framställa ren vanadinmetall var den brittiske kemisten Henry Roscoe, och det skedde år 1869.
Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-09-25.